Vad får vi för skolpengen?

Enligt Marcus Larssons senaste twittertråd får vi ”granskningar” från Rebecka Uvell. Paret Bergström, IES grundare har skänkt pengar till Uvell, som sedan har skrivit spaltmeter om både mig och Tankesmedjan Balans. Paret Bergströms förmögenhet kommer från skolpengen. Det är skolpeng som är skolors enda inkomst vilket gör att skolpengen bekostar annonser, lobbyism och VD:ns miljonlön.

Vad får vi mer för skolpengen?
Annonser förklädda till artiklar från skolkoncernen Academedia. De ska tydligen ha kostat över 200 000 kronor.
Vi får enskilda huvudmäns medlemsavgift till Friskolornas Riksförbund eftersom de betalar utifrån sin omsättning och omsättningen utgörs av överkompensationen i skolpengen.

Vi får även en bra rörelseresultat för skolkoncernerna. Jag ska ge några exempel.
– Academedia 757 miljoner.
– IES 227 miljoner.
– Thoréngruppen 201 miljoner.

Vi får även vinstmarginal för skolpengen.
Norlandia har 11,93 procent.
Thorén har 10,3 procent.
Lärandegruppen har 10.13 procent.
Kunskapsskolan har 6,2 procent.
Jensen har 10,42 procent.

Enligt skollagen ska elever få stöd för att nå så långt som möjligt. Skolor och huvudmän ska fördela resurser utifrån elevernas behov.
Då undrar jag – när anser en huvudman att alla elever har nått så långt som möjligt? När kan en elev inte lära sig mer?
Det är först då man kan lägga resurser på något annat än eleverna.

All lobbyism som skolkoncerner ägnar sig åt betalas av skolpengen.
Löner för anställda lobbyister betalas av skolpengen.
All reklam och marknadsföring betalas av skolpengen.

Trots att eleverna inte har nått så långt som möjligt, som skollagen säger att de har rätt till.

Enskilda huvudmän har:
– lägre andel behöriga lärare jämfört med kommunernas snitt.
– större klasser
– högre andel elever från akademiska hem jämfört med kommunens snitt
– färre skolbibliotek med utbildad bibliotekarie.
– mindre skolgårdar.
– färre specialsalar.
– lägre andel fast anställd elevhälsa.
– lägre andel SYV.
– färre egna skolkök.

Trots det har de samma grundbelopp som hemkommunen. Det betyder att de dels får ersättning för utbudsansvaret, som de inte har eftersom det är hemkommunen som har skyldighet att säkerställa att alla elever har en skolplacering.
Enskilda huvudmän får ersättning för kommunens snitt för skolgårdar trots att de inte har någon skolgård, eller en mindre skolgård jämfört med kommunen.

Enskilda huvudmän får ersättning för kommunens snitt på skolbibliotek trots att de inte har något skolbibliotek eller en utbildad bibliotekarie.

Enskilda huvudmän får ersättning för kommunens snitt på specialsalar och elevhälsa trots att de har färre specialsalar och lägre andel fast anställd elevhälsa och SYV.

De får alltså både ersättning för ett ansvar de inte har – och de får ersättning för en verksamhet de inte bedriver.

Siri – visa mig överkompensation.

Jag kan inte låta bli att fråga mig – vad fan får vi för skolpengen?
Inte tillräckligt med utbildning i alla fall.

På återseende

/Linnea



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: