Kommunernas självskadebeteende måste upphöra!

När jag inte är i gruvan hela dagarna och har tid att gå igenom statistik upptäcker jag spännande saker.

Idag har jag roat mig med att gå igenom elevantalet på skolor i kommuner med glesbygdsområden. Det finns en bild av den gulliga byskolan som får bygden att överleva. Så är det också till viss del men skolan är till för eleverna och inte för bygden.

Jag anser att det bör införas ett statligt småskalighetstillägg för mindre skolenheter i glesbygd så att det inte blir upp till varje kommun att hantera. Vi behöver också bestämma oss för hur små skolor vi ska ha i Sverige.

Jag har skrivit en del om Gotland eftersom jag har läst deras skolutredningar, budgetar och delårsrapporter. Gotland ska effektivisera 18 miljoner under 2023-2024 samtidigt som man har väldigt små skolor. Det är problematiskt.

Vi ska kolla på några av de minsta skolornas elevantal på Gotland.

Eskelhem skola
FSK: 12 elever
Åk 1: 8 elever
Åk 2: 11 elever
Åk 3: 9 elever
Det finns två lärare, i fem ämnen finns det inte någon behörig. En av lärarna är behörig.

Kräklingbo skola
FSK: 2 elever
Åk 1: 6 elever
Åk 2: 5 elever
Åk 3: 6 elever
Åk 4: 7 elever
Åk 5: 4 elever
Åk 6: 8 elever
Det finns 3,4 lärare, 50 % behörighet, 4 ämnen obehöriga lärare.

Vänge skola
FSK: 5 elever
Åk 1: 9 elever
Åk 2: 5 elever
Åk 3: 8 elever
Åk 4: 0 elever
Åk 5: 15 elever
Åk 6: 5 elever
Det finns 2,9 lärare, 42,9 % behörighet, 4 ämnen obehöriga lärare.

Öja skola
FSK: 5 elever
Åk 1: 5 elever
Åk 2: 7 elever
Åk 3: 11 elever
Åk 4: 3 elever
Åk 5: 8 elever
Åk 6: 3 elever
Det finns 3,9 lärare, 54,5 % behörighet, 3 ämnen obehöriga lärare.

Problemen med små små skolor är flera. Dels blir varje elev extremt dyr att utbilda. Kvalitén blir lidande eftersom eleverna undervisas årskursblandat. Det är svårt att rekrytera och det blir svårt att bemanna upp elevhälsa, skolledning och andra funktioner som behövs. Det är även svårt organisatoriskt att bussa runt elever för att de ska få undervisning i specialsalar och för att de ska få den språkundervisning de har rätt till. Schemaläggningen blir en mardröm.

Det ska finnas skolor på landsbygden men det är inte försvarbart att ha skolor med under 50 elever. Då måste slå ihop skolor och skapa rimliga storlekar på enheterna. Det man gör om man skjuter till mer resurser till Gotlands minsta skolor är att man skjuter till resurser som inte går till undervisning. Varje skolplats blir extremt dyr men det är litenheten som man finansierar men inte mer och bättre undervisning. På Gotland finns samtidigt Innovitaskolan som tar 150 grundskoleelever.

Det betyder att Region Gotland måste betala skolpeng för alla elever som går på Innovitaskolan – och de måste betala för de tomma skolplatserna som uppstår i de egna skolorna. De betalar för samma elever två gånger. Gotland ska ”effektivisera” 18 miljoner.

Eftersom det inte finns elevunderlag för de skolor man har så finns det inte några nya elever som fyller upp de tomma skolplatserna i regionens skolor. Det blir kostnadsdrivande.

Skolorna ska minska sina kostnader med 18 miljoner, i en situation där de har extremt hög kostnad/elev pga att man behåller skolor med ca 40 elever. Skolan är till för eleverna, inte för bygden.

Politikerna på Gotland måste börja ta ansvar för sina skolor och sluta stoppa huvudet i sanden. Att föreslå att man ska skjuta till mer resurser istället för att se över skolstruturen är inget annat än dumheter. Det politikerna på Gotland gör när de inte förändrar sin skolstruktur är kvalificerat kommunalt självskadebeteende.

De som drabbas är eleverna som inte får den utbildning de hade fått på en större skola.

På återseende
/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: