”Den kommunala skolan måste anpassa sig”

Om den kommunala skolan tappar elever får de väl anpassa sig. Säger de som försvarar nuvarande skollagstiftning.

Jag ska i det här inlägget visa två exempel på hur delningstal blir kostnadsdrivande för kommunala skolor.

Vi börjar med en kommunal grundskola i Huddinge kommun.

Läsåret 2020/2021
Åk 1 – 51 elever
Åk 2 – 57 elever
Åk 3 – 50 elever
Åk 4 – 24 elever
Åk 5 – 52 elever
Åk 6 – 45 elever
Åk 6 blir kostnadsdrivande eftersom det är för många elever för en helklass och för få för två klasser.

Läsåret 2021/2022
Åk 1 – 57 elever
Åk 2 – 53 elever
Åk 3 – 27 elever
Åk 4 – 35 elever
Åk 5 – 23 elever
Åk 6 – 46 elever
Åk 4-6 är kostnadsdrivande eftersom delningstalen inte fungerar.
Rektor får inte ihop ekonomin i årskurs 4, 5 och sex med dessa delningstal.

Nu åker vi norrut till Sundsvalls kommun och en kommunal grundskola.

Läsåret 2019/2020
Åk 1 – 41 elever
Åk 2 – 37 elever
Åk 3 – 38 elever
Åk 4 – 25 elever
Åk 5 – 40 elever
Åk 6 – 22 elever

Läsåret 2020/2021
Åk 1 – 40 elever
Åk 2 – 37 elever
Åk 3 – 32 elever
Åk 4 – 33 elever
Åk 5 – 25 elever
Åk 6 – 40 elever

Läsåret 2021/2022
Åk 1 – 41 elever
Åk 2 – 35 elever
Åk 3 – 32 elever
Åk 4 – 31 elever
Åk 5 – 31 elever
Åk 6 – 20 elever

Som ni ser varierar elevunderlaget. En lärartjänst kostar cirka 650000 kronor per år. När elevantalet ser ut på detta sätt blir delningstalen kostnadsdrivande. På skolan i Huddinge har de ett år 27 elever i en klass. Det fungerar även om det är tufft för läraren att ha så stor klass. problem uppstår om det kommer fyra elever till. Då går det inte att starta en klass till eftersom det inte går att få ekonomi i en klass med 16 elever. Kommuner får inte säga nej till elever och man ska gå efter föräldrarnas önskemål. Det kan mycket väl bli så att den här rektorn blir tillsagd att ta emot fyra elever till.

Att ha 30-37 elever i en årskurs är ett kostnadsdrivande delningstal eftersom det är för få elever för att ha två klasser men för många elever för att ha en klass. Då blir det två klasser med för få elever för att få ekonomin att gå ihop. Då måste rektorn hitta resurser någon annanstans för att finansiera det kostnadsdrivande delningstalet.
En rektor får inte ihop ekonomin med 20 elever per klass samtidigt som det inte går att ha en klass med 35 elever i de områden som dessa skolor ligger i.

En vanlig invändning när man diskuterar enskilda huvudmäns etablering och expansion är att kommunerna måste anpassa sin kostym. De som lättvindigt säger det behöver förklara hur kommunala skolor ska kunna få ihop sin ekonomi när delningstalen ser ut på sätt som dessa exempel.

Det optimala elevantalet för dessa skolor är ca 25 elever per klass eftersom båda skolorna har under eller runt 50 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning. De har båda hög andel elever med utländsk bakgrund och de ligger i socioekonomiskt utsatta områden.
Skolan i Sundsvall har stora variationer som ni ser, samtidigt som antalet elever hos enskilda huvudmän ökar.

Så här elevströmmarna sett ut i Sundsvall:
2014/2015 Enskilda: 1951 elever
2016/2017 Enskilda: 2476 elever
2018/2019 Enskilda: 24878 elever
2020/2021 Enskilda: 3096 elever
2021/2022 Enskilda: 3302 elever

Antalet elever hos enskilda huvudmän har ökat med 1351 elever under dessa år. Det är bland annat detta som gör att delningstalen blir kostnadsdrivande för de kommunala skolorna.

Då måste frågan ställas, är det verkligen rimligt att kommunerna får noll kronor i ersättning för de merkostnader som ansvaret att tillhandahålla skolplatser för alla elever medför?

Att utbudsansvaret är helt ofinansierat är ett problem som behöver en omedelbar lösning.

På återseende!

/Linnea


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: