Likabehandling är inte alltid att föredra

Jag har ställt frågan till de som försvarar nuvarande skolpengssystem om vad det är som är bra med Skolförordningens likabehandlingsprincip men jag har inte fått svar.

I Upplands Väsbys T1 rapport kan man läsa att – I helårsprognosen har en förmodad kommande utbetalning av 3,0 mkr till fristående
enheter medräknats, vilken motsvarar det sammantagna prognosticerade underskottet för kommunal regi inom verksamhet grundskola.

Upplands Väsby hade oturen att få IES till kommunen och då minskade elevantalet i kommunala skolor. Kommunens skolor fick således underskott. Även i år minskar elevantalet sett till prognos och budget. Eftersom vi har en likabehandlingsprincip i skolförordningens kapitel 14 måste Upplands Väsby kommun ersätta alla enskilda huvudmän med den summa per elev som man har i underskott – eftersom bidrag ska ges på lika villkor. Ordet skolpeng finns för övrigt inte i lagstiftningen.

Det betyder att Upplands Väsby räknar ut vad underskottet blir per elev och den summan ersätter de alla enskilda huvudmän med – per elev. Det tycker de enskilda huvudmännen är bra eftersom de får gratis extra pengar varje år när kommunen upprättat årsbokslut. Pengarna får de enskilda huvudmännen efter att undervisningen föregående år, när underskottet uppstod har ägt rum. De har alltså inte någon kostnad kopplad till ersättningen. Det blir rent överskott.

Kommunen då? Hemkommunens skolor har bara en påse pengar vilket gör att i Upplands Väsbys fall är hela grundskolans underskott den extra utbetalningen till enskilda huvudmän. Om vi inte hade haft en likabehandlingsprincip i skolförordningen hade kommunen haft +-0 budget i år. De miljonerna som ska betalas ut till enskilda huvudmän måste rektorerna i de kommunala grundskolorna hämta hem, genom att skära ner. Rektorerna kan inte ta bort lärare eftersom det sitter elever i varje klassrum. Då blir det Ahmed, Sara och Kalle som blir av med den lästräning de så desperat behöver för att klara grundskolan. Jag förstår inte hur man kan försvara att:

1. Skolkoncerner får tillstånd att etablera sig trots att det redan finns skolplatser till alla.

2. Kommunens skolor tappar elever och underskott uppstår. För Väsbyskolan 5,8 miljoner efter att IES etablerat sig.

3. Väsbyskolan och många andra skolor måste skära ner. Kommunen skriver i handlingsplan för budget i balans att resurstilldelningen inte räcker för att uppfylla de nationella styrdokumenten.

4. Hemkommunen har underskott några i år i följd. Varje år måste därför kommunen ersätta alla enskilda huvudmän för underskottet som uppstod när en skolkoncern som inte behövdes etablerade sig.

5. Nya underskott uppstår eftersom den retroaktiva ersättningen tas från hemkommunens skolbudget, som är hemkommunens främsta intäkt.

Hur kan detta försvaras med argumentet ”valfrihet” Jag fattar inte.

Varför anser vissa att det är acceptabelt att elever i hemkommunens skolor får betala för enskilda huvudmäns expansion och nyetablering med mindre resurser till undervisning och särskilt stöd?

Skolsystemet går ut på att den enes (enskilda huvudmäns) bröd blir den andres (hemkommunens skolors) död.
Därför måste skolförordningens likabehandlingsprincip bort.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: