rektor_linneas ledarsida

Varje gång jag hör att – rektorer och lärare måste bli bättre tänker jag, på vad då?

Jag undrar om de som uttrycker sig så anser att lärare och rektorer är generellt dåliga. Dåliga på vad kan man ju fråga sig?
Är de dåliga på att hålla ordning i klasserna, dåliga på att hålla utvecklingssamtal eller är de dåligt pålästa i sina ämnen?
Vad är rektorerna dåliga på? Leda möten, hålla medarbetarsamtal, hålla budgeten i balans eller är de dåliga på att vikariera i klasserna?
Det framgår aldrig utan det som uttrycks är att lärare och rektorer måste sluta vara så dåliga och börja bli bättre.
Det är ofta svepande formuleringar om att problemet i skolan är lärarna och rektorernas dåliga ledarskap, att undervisningen måste bli bättre och att ledarskapet måste stärkas.

Jag tror att detta sätt att uttrycka sig är en skenmanöver och ett sätt att inte adressera frågan om skolans styrning. Det är lättare att prata om att lärare och rektorer måste bli bättre på sitt jobb än att prata om att lagstiftningen kring skolpeng och skolval för att ta två exempel. Det är lättare att prata om förträffligheten med systematiskt kvalitetsarbete än att prata om kommunernas bristande ekonomistyrning.

Lärare och rektorer är anställda och de har rätt till rimlig arbetsbelastning. Det är intressant att när man pratar om anställda i välfärden är det aldrig systemfelen i hur vi finansierar och organiserar som är problemet, det är alltid brister hos personalen.

Nästa gång du hör någon säga att – Lärare och rektorer måste bli bättre, ställ då frågan om vad de ska bli bättre på. Fråga också vilken lärare eller rektor de menar.

Det måste bli ett slut på skuldbeläggandet av lärare och rektorer.
Problemet är hur vi organiserar och finansierar skolan och det är det debatten ska handla om.

På återseende

/Linnea