Överkompensationens olika skepnader

Idag är det en debattartikel i Svenska Dagbladet som handlar om hur Sveriges skolgårdar blir allt mindre. Skribenterna är GD på Boverket samt Per Nilsson som är ordförande i Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet.

Detta är en av många delar i enskilda huvudmäns överkompensation i skolpengens grundbelopp. I skolpengens grundbelopp är lokalersättning en del och där ersätts enskilda huvudmän med kommunens snitt på sin lokalkostnad. Utöver lokalersättningen i grundbeloppet har kommuner möjlighet att ge ersättningen för enskilda huvudmäns faktiska kostnader och det finns även en möjlighet i skollagen att ge extra lokalersättning.

Hemkommunen har inte rådighet över hur enskilda huvudmän hanterar sina lokaler. Hemkommunen får inte ställa krav på enskilda huvudmän i hur de ska bedriva sin verksamhet. Hemkommunen ska bara finansiera verksamheten. Det gör att enskilda huvudmän får ersättning för hemkommunens snitt på skolgårdar, måltidsrestauranger, bibliotek och speciallsalar. Ersättningen utgår oavsett om enskilda huvudmän har någon skolgård, något skolbibliotek, måltidsrestaurang eller idrottshall.

Skribenterna skriver att – Storleken på friytan skiljer sig kraftigt mellan skolor med enskild respektive kommunal huvudman. Elever på skolor med enskild huvudman har i genomsnitt en friyta på 28 kvadratmeter per elev, medan de kommunala skolorna har 49 kvadratmeter per elev. Friytan per elev på skolor med enskild huvudman har dessutom minskat stadigt sedan 2014, medan de kommunala skolorna endast haft vissa variationer över tid.

Jag har förklarat vid upprepade tillfällen att det enda sättet för enskilda huvudmän att göra överskott på varje elev är att bedriva verksamheten till lägre kostnad per elev jämfört med kommunens snitt. Ett sätt att göra det är att ha lägre andel behöriga lärare, mindre eller ingen egen skolgård, hyra in sig i en idrottshall istället för att ha en egen eller att teckna avtal med en restaurang att tillhandahålla skolmåltider. Ett av de mest lönsamma sätten att skapa överskott är att ha fler elever per klass.

Socialdemokraterna och deras samarbetspartier fokuserar på vinstfrågan. Det är att köra ner i diket.

Det är incitamentet för lönsamhet som är problemet och där är frågan om skolgårdar en del.

Det är dags att reglera skolan. Hårt.
Det är dags att differentiera skolpengen. Det är bara så vi minskar incitamenten för lönsamhet.

På återseende

/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: