Var är lärarfacken?

Jag har varit förbannad på skolledar – och lärarfacken i ett par år nu. När jag fått tillfälle till det har jag påtalat det för högt uppsatta personer såsom förbundsordförandena.

Min kritik grundar sig i att de inte ser den uppenbara kopplingen mellan NPM > marknadsstyrningen av skolan > läraren och skolledares arbetsmiljö. Facken lokalt tar kampen medan facken centralt duckar från sitt ansvar. De tar inte ansvar och utbildar varenda medlem i den, för skolan skadliga styrningen.

Jag önskar lite mer ”fuck off” attityd hos förbundsledningarna i de fackförbund som säger sig kämpa för skolledares och lärares arbetsvillkor. Jag kan förstå att man är orolig för att det ska bli dålig stämning med medlemmarna som arbetar inom enskild verksamhet. Den oron tror jag dock är obefogad eftersom det är många som arbetar hos enskilda huvudmän som är kritiska till lagstiftningen, och samtidigt älskar sin arbetsplats. Det finns inget motsatsförhållande.
Jag kan förstå att man inte vill ha dålig stämning med utbildningsdepartementet och utbildningsutskottet.

Jag har en fråga, vad är egentligen viktigast, är det att hålla god stämning med beslutsfattare eller är det att driva igenom reella förbättringar för medlemmarna?

Det saknas ”fuck off” attityd hos facken.
De borde stövla in på nästa avtalshanförhandling och drämma näven i bordet och kräva regleringar av arbetsmängd i siffror och tarifflöner. Skolledar – och lärarfacken borde vara tydliga gentemot SKR att det blir strejk om inte arbetsbelastningen regleras. De borde se till att utbilda varenda medlem i den dysfunktionella styrningen av skolan. Istället för utbildning får vi lärargalor och kostsamma reklamkampanjer. Fram tills facken centralt börjar driva facklig kamp kommer jag fråga mig – var fan är facken?

Vi kan aldrig få rimlig arbetsbelastning i en målstyrd skola.
Vi kan aldrig få en likvärdig skola med marknadsstyrning.
Vi kan aldrig få fler att välja bli lärare när vi har en kombination av ovanstående.

Det har skrivits flera bra debattartiklar och det har uttalats krav och bra ord från skolledar – och lärarfacken centralt och det är bra.

För mig betyder dock inte ord någonting.
Det är bara handling som räknas.

På lokal nivå bedrivs facklig kamp av kunniga och engagerade kämpar som arbetar i motvind. Från centralt håll råder största, möjliga tyyyystnad.

285 lärare skrev en otroligt bra artikel om varför de vill ha förändring.
När kommer en artikel där 350.000 lärare och skolledare skriver en gemensam artikel med frågan – var är facken?

På återseende

/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: