Mikromotstånd ger genomslag i politiken

För en vecka sedan var jag på Mikro22 tillsammans med ett gäng välfärdsmedarbetare som vill att välfärdsyrkena ska ha balans mellan krav och resurser så att inte välfärdsmedarbetarna blir sjuka av sitt arbete. Det var bland annat läkare, lärare och rektorer som var med. Det var en välbehövlig energiinjektion.
Jag var lika del trött som full av energi när jag åkte hem i söndags.

Jag har gjort ett aktivt val att försöka bidra till att göra något åt problemet med skolans styrning. Eftersom jag har valt att studera till lärare i 4,5 år, arbetat som lärare och sedan studerat på deltid i tre år till för att arbeta som rektor känner jag ansvar för skolan. Jag hade kunnat välja att kämpa på i ditt tysta på min skola och behållit frustrationen för mig själv, men det hade inte varit jag.
Min mamma och pappa har uppfostrat mig med devisen att ser du ett problem är det din skyldighet att vara en del av lösningen.

Det är ibland tufft att stå där ute i snålblåsten (debatten) och debattera, diskutera och skriva/prata om skolans problem när motparten dels har oerhört mycket ekonomiska resurser, uppbackning av PR-byråer och gräddfil till politikerna.

Trots allt som talar emot oss som står på golvet i skolorna, förskolorna, vårdcentraler och sjukhus har vi lyckats förändra det politiska samtalet. Genom att inte ta genvägen som forskare, SKR och fackförbunden gör när de skriver rapporter utifrån aggregerade siffror har vi lagt korten på bordet. Vi har läst budgetar, rapporter, delårsrapporter, konsekvensbeskrivningar och andra offentliga handlingar i sin helhet. Vi visar mönster, synliggör systemfel och vi håller i och håller ut. Vår styrka är vår uthållighet, att vi inte läser en budget utan hundratals budgetar varje år. Vi läser inte en konsekvensbeskrivning av skolkoncerners expansion utan vi läser alla som skrivs. Vi läser inte en delårsrapport utan vi läser ett hundratal. Nu ser allt fler mönstret. Systemfelet.

Liberala debattörer, journalister, politiker och ledarskribenter kritiserar skolmarknaden öppet. Politiker till höger erkänner problemen även om de ännu inte vill vara en del av lösningen. Det har hänt mycket med det politiska samtalet.

Smörgåsbordet är dukat. Varsågoda att ta för er!

Vi som debatterar och utbildar om skolans styrning har bidragit till att förändra det politiska samtalet. För några år sedan sa politiker på högerkanten att köer är bra och ska behållas. Nu säger de att kösystemet behöver göras om.
För några år sedan sa politikerna på högerkanten att finansieringssystemet till grundskolan är bra. Nu säger det att det finns problem och att det behöver förändras.
För några år sedan sa de att friskolereformen är bra, idag säger de att den behöver reformeras.

Det behövs inte stora ekonomiska resurser för att göra skillnad. Det behövs inte PR-byråer och en före detta politisk karriär för att göra sin röst hörd och göra skillnad på riktigt.

Det som behövs är vilja, mod och envishet vilket bland annat Åsa och Marcus på Tankesmedjan Balans visat. Det som från början var ett skämt har blivit motorn i arbetet för en bättre styrning av välfärden.

Jag har varit väldigt trött den senaste tiden. Luften gick ur mig när jag lade resursfördelningsmodell/budget nummer 580 till handlingarna. Mikro22 var en välbehövlig paus från läsandet och skrivandet.

Jag ser fram emot välrörelsen där vi ska få en tillräckligt stor del av befolkningen att förstå problemet med styrningen av välfärden, så att det blir den fråga som avgör vilket valsedel väljarna tar den 11:e september.

Jag har valt att vara partipolitiskt obunden debattör eftersom det inte finns något parti som driver tillräckligt bra politik för oss som arbetar i välfärden. Frågan om skolan och sjukvårdens styrningsproblem är – och ska inte vara en höger/vänsterfråga.

Jag kommer inte bidra till att skolan – samhällets viktigaste institution blir ett slagträ mellan partier. Därför samarbetar jag och pratar med företrädare för alla partier för att bidra till konstruktiva samtal om lösningarna på skolans problem.

På återseende

/Linnea

Ett svar till ”Mikromotstånd ger genomslag i politiken”

  1. Så mycken klokskap. Jag går gärna ett steg längre. Jag fick lära mig ”att du kan allt vad du vill” av mina föräldrar. Jag har bestämt mig för att vi måste ändra kurs i Sveriges politik. Det är därför jag skrivit boken ”Sverige- ett land för oss alla” om mer rättvisa och ökad professionalism, avregionalisering och avkommunalisering. En bra skola och välfungerande trygghetssystem är grunden till välstånd, arbete åt alla, minskad dragningskraft för brottslig verksamhet och mindre psykisk ohälsa och utbrändhet. Skolan kommer först och har till uppgift att tillsammans med föräldrar som har arbete att gå till dana individen. Vi måste driva på våra politiker. Jag har även valt att ställa mig bredvid eftersom inget politiskt parti ännu förstått vad som behöver göras med Sverige.
    Rolf Norberg i Mjölby

    Gilla

Lämna ett svar till Rolf Norberg Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: