Ta två men betala för tre

Alla har vi gått in i matbutiker och sett erbjudanden med rubriken – Ta tre men betala för två. Vi får känslan att vi får produkt nummer tre gratis.

När det gäller skolan är det tvärtom. Vi får två men vi måste betala för tre. Det är det som händer när vi har nuvarande skolpengsmodell för grundskolan. Programmet Svenska nyheter hade ett bra inslag i fredags där de med grafik visade hur utbildningen blir dyrare för kommunerna trots att det är samma antal elever i kommunen.

Räkneexemplet var följande.
Du har en kommunal skola med 10 elever och skolpengen är 100 000 kronor per år. Kostnaden är då en miljon kronor per år för 10 elever. En friskola öppnar och två elever som går i den kommunala skolan byter till friskolan. Då tar de med sig två skolpengar, i det här fallet 200 000 kronor.

Eftersom kommunala skolor har utbudsansvar och en skolas kostnader till 90 procent är fasta kostnader kan inte kommunen anpassa kostnaderna till det nya elevantalet. En skolas kostnader påverkas inte av antalet elever per skolklass, det är bara intäkterna som påverkas negativt.

När kommunens fasta kostnader ska fördelas på färre elever i den kommunala skolan blir skolpengen istället för 100 000 kronor, 125 000 kronor per elev. Skolpengen ska vara lika mellan huvudmännen och därför höjs skolpengen till enskilda huvudmän när kommunen får ökade kostnader, när elever byter från kommunal till enskilt driven skola. Utbildningen blir 250 000 kronor dyrare för kommunen för samma antal elever.

Kontentan är att vi med nuvarande skolpengsmodell får:
– Dyrare utbildning
– Ineffektiv resursfördelning i kommunerna
– Underfinansierad kommunal sektor
– Garanterat överskott på varje elev för enskilda huvudmän. Det gör att skolpengens konstruktion är ett incitament för lönsamhet.

Om matbutikerna skulle applicera skolpengsmodellen på matvarorna skulle det stå – Ta två tomater men betala för tre på skylten i grönsaksdisken. De som förespråkar nuvarande skolpengsmodell kommer gladeligen ta två tomater och betala för tre.

Jag skulle däremot ifrågasätta varför jag måste betala för tre tomater när jag bara får ta med mig två stycken hem. Jag skulle fråga butikschefen varför jag ska betala för något jag inte får. Vederbörande skulle inte kunna förklara varför eftersom det är ett ologiskt sätt att prissätta tomater. Jag skulle hänvisas till att lagstiftningen kring hur tomater ska prissättas är utformad på det sättet.

På återseende
/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: