Klasstorlekarna är en försvårande omständighet

– Den aktuella nivån på elevpengen innebär att klasstorlekar på uppemot 30 elever krävs för att rektorsområdenas ekonomi ska gå runt. Det är inte möjligt att uppnå denna optimala klasstorlek vid samtliga enheter på grund av elevunderlagets storlek och den nuvarande organisationen av rektorsområdena. Vid vissa skolenheter riskerar man att få ett elevantal som resulterar i klasstorlekar på runt 20 elever. Då kommer underskott uppstå för den aktuella årskursen utifrån dagens nivå på elevpengen. Generellt gäller också att skolenheter med få årskurser har sämre möjligheter att balansera upp ett underskott på grund av dåliga delningstal i en årskurs, än enheter med flera årskurser.

Friskolelobbyisterna brukar säga att jag har fel när jag säger att delningstalen i kommunala skolors klasser skapar ökade verksamhetskostnader för kommunerna. Till skillnad från lobbyisterna har jag underlag för det jag skriver och pratar om.

Klippet ovan kommer från Nynäshamns budget för 2022. För att få ihop budgeten måste rektorerna ha stabila klasstorlekar på cirka 30 elever. Det är en utmaning att lyckas med det eftersom alla elever i en kommun inte bor på samma geografiska plats och inte heller på rätt geografiska plats i förhållande till skolornas placering. När skolor har klasser på 20 elever uppstår underskott eftersom genomsnittskostnaden per elev ökar och då räcker inte elevpengen för att täcka skolans fasta kostnader.

Det är en aspekt av problemet med klasstorlekar. En annan aspekt är den omvända, nämligen hur skolkoncerner maximerar klasserna för att sänka genomsnittskostnaden per elev. Det är nämligen så att enskilda huvudmän måste bedriva undervisning till lägre kostnad per elev jämfört med kommunala huvudmän för att de ska göra överskott på varje elev. Samtidigt som skolorna i Nynäshamn inte får ihop sin budget om inte skolorna har 30 elever i varje klass gör skolkoncerner som IES stora överskott på sina skolenheter när de har fler elever per klass jämfört med vad kommunen har. I Sundsvall har IES 1123 elever enligt den senaste statistiken vilket innebär ett snitt på 32 elever per klass.

Det är bara vi som arbetar i skolan som förstår vad det innebär för lärarna att ha 32 elever i klasserna. Det innebär att 32 elever ska, förutom undervisningen ges omsorg, hjälp och stöd. Det innebär att läraren ska hålla regelbunden kontakt med 64 föräldrar. Det blir många anpassningar att göra per klass, många konflikter att lösa och många mobiler att samla in varje. morgon.

En förutsättning för att kunna ha 32 elever i klasserna är att eleverna kommer från akademiska hem och att de därmed kan få studiestöd hemma eftersom en lärare inte kan ge 32 elever det stöd de behöver. Det är bland annat på grund av klassernas storlekar som skolkoncerner gör allt de kan för att locka till sig elever från akademiska hem. Stora klasser är lönsamt för enskilda huvudmän. För kommunerna är det tvärtom, de har små klasser eftersom de måste erbjuda skolplatser i alla geografiska delar av kommunen och då uppstår underskott. Det som blir skolkoncernernas bröd blir kommunala skolans död trots att den kommunala skolan är skolväsendets fundament.

Det måste finnas regler för hur många elever som får gå i en klass och därför måste klassernas storlekar få ett tak. Det ska inte vara tillåtet att ha 30 elever per klass i till exempel årskurs 1-3. Det är ett övermänskligt krav att tro att en lärare ska orka undervisa, hjälpa och stötta 32 elever och hålla kontakt med 64 vårdnadshavare.

Det är inte bara i Nynäshamn som klasserna måste vara ca 30 elever för att ekonomin ska gå ihop. Politikerna vet att det är en ekvation som inte går ihop. De beslutar om en budget som de vet inte kommer gå ihop och uppdraget att lösa ekvationen som inte går att lösa hamnar i rektorernas knä. De känner ju verksamheten bäst.

Rektorerna kan inte påverka var kommuninvånarna bor.
Rektorerna kan inte påverka att lagstiftningen ställer krav på kommunerna att tillhandahålla skolplatser i alla geografiska delar av en kommun med ökade verksamhetskostnader som följd.

Den kommunala skolan är svenska skolväsendets fundament, är det då rimligt att vi har en lagstiftning om finansiering som är till deras nackdel?

På återseende

/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: