Differentierad skolpeng räddar de minsta huvudmännen

Lobbyisterna i friskolelobbyn och de borgerliga partierna brukar hävda att mindre huvudmän kommer att tvingas att avveckla sin verksamhet om skolpengen differentieras.

Deras oro visar att de inte har tillräckligt djup och bred kunskap om grundskolans finansiering. Jag ska försöka reda ut vad som är vad i denna fråga.

Syftet med differentierad skolpeng är inte att sänka ersättningen till enskilda huvudmän. Syftet är att ersätta kommunerna för de ökade verksamhetskostnaderna som utbudsansvaret medför. Det är en viktig grundläggande princip.

Friskolelobbyn brukar hävda att de flesta enskilda huvudmän har 1-2 skolenheter. Det är en sanning med viss modifikation, det stämmer delvis. Det är en hög andel av de enskilda huvudmännen som bara har en eller två skolenheter men den andelen sjunker för varje år.
Enligt Skolinspektionens egen statistik har andelen elever som går i skolor som drivs av skolkoncerner ökat från 59 > 70 procent och andelen kommer att fortsätta öka. Vid förra ansökningsomgången till Skolinspektionen var 95 procent av ansökningarna från skolkoncerner.

På vilket sätt räddar differentierad skolpeng de minsta huvudmännen?
– Genom att incitamentet för överskott minskar för skolkoncernerna när skolpengen differentieras, och det kommer med stor sannolikhet leda till att de inte expanderar lika snabbt.
Det största hotet mot de mindre huvudmännen är skolkoncernerna som dels köper upp mindre huvudmän samt att de minsta huvudmännen konkurreras ut.

Påverkas inte de minsta huvudmännen av differentierad skolpeng?
– Det kommer de att göra, men inte i så stor utsträckning som friskolelobbyn och högerpartierna vill få det att låta som.
1. Små enskilda huvudmän, ofta i glesbygd får strukturersättning för småskalighet/glesbygd och den ersättningen påverkas inte av differentierad skolpeng.
2. Differentieringen ska beräknas lokalt och det är inte alla kommuner som har skolkoncerner. Mindre huvudmän har inte samma påverkan på kommunal ekonomi som skolkoncernerna vilket gör att kommuner med en eller två mindre huvudmän antingen inte kommer göra någon differentiering alls eller en väldigt blygsam sådan.

Det viktiga nu är att rösta JA till differentierad skolpeng i riksdagen för att minska incitamentet för lönsamhet.
Steg två är att se över ersättningen till de minsta huvudmännen som bara har en eller två skolenheter.
Man kan till exempel tänka sig en omfördelning av differentieringen där medel omfördelas från skolkoncerner till de minsta huvudmännen. Alla framhåller hur viktiga de är och då är de givetvis villiga att bidra ekonomiskt till att behålla dem.
En annan lösning är att reglera strukturersättningen för småskalighet/landsbygd för att säkerställa att de minsta huvudmännen får ersättning för sina kostnader för småskalighet.

Friskolelobbyn och högerpartierna använder de minsta huvudmännen som alibi för att skydda skolkoncernernas ekonomiska intressen.

Det måste få ett slut.
Gör om, och gör rätt.

På återseende
/Linnea


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: