Finn fem fel med Liberalernas skolpolitik

Det finns givetvis fler än fem fel med Liberalernas skolpolitik, i detta inlägg ska jag fokusera på ett av de stora generalfelen som Nyamko Sabuni gav uttryck för i sitt tal i lördags.

– Magdalena Andersson vill sätta reapriser på alla Sveriges friskoleelever. Men, röda prislappar löser inte skolans problem. Socialdemokraterna löser inte skolans problem.

Jag håller med om att Socialdemokraternas politik inte löser skolans problem. De är fel ute vad gäller bland annat vinstfrågan och deras verkningslösa reform för trygghet och studiero. Regeringen borde genast se över betygssystemet och läroplanerna.

Nyamko Sabuni och Liberalerna verkar tro att elever i friskolor har en skolpeng. Det är i grunden ett felaktigt antagande vilket jag skrivit om flera gånger den senaste tiden. Det verkar dock behövas kontinuerliga upprepningar. När Nyamko säger att Magdalena Andersson vill sätta reapriser på alla Sveriges friskoleelever visar hon att hon inte har kunskap om grundskolans finansiering. Ingen friskoleelev har en skolpeng. Grundskolan är inte organiserad så att elever får en påse pengar som de sedan köper utbildning för.

Varje elev som går hos en enskild huvudman genererar en skolpeng till huvudmannen som sedan fördelar resurser till sina skolenheter utifrån sin interna resursfördelningsmodell. Att generera en skolpeng till huvudmannen är inte samma sak som att ha en skolpeng. Det är alltså ett felaktigt påstående att friskoleelever skulle få lägre skolpeng när skolpengen differentieras. Det är förslaget om differentierad skolpeng som Nyamko syftar på.

När skolpengen differentieras kommer ingen elev hos enskilda huvudmän få lägre skolpeng eftersom ingen elev har en skolpeng. Det som händer när skolpengen differentieras är att huvudmannen får en differentierad skolpeng om kommunen där de verkar har ökade verksamhetskostnader, som en konsekvens av huvudmannaansvaret att tillhandahålla skolplatser till alla elever i kommunen. I vissa kommuner kommer inte skolpengen differentieras överhuvudtaget. I vissa kommuner kommer det vara någon procent och i några få upp emot mellan 7-10 procent. Det beror helt och hållet på kommunens faktiska kostnader. Kommunen ska enligt förslaget som snart ligger på riksdagens bord motivera sin uträkning och det kan överklagas.

Om någon enskild huvudman väljer att minska resurserna till sina skolenheter när skolpengen differentieras är det dessa huvudmän som ska stå till svars för sin prioritering. Det är knappast något regeringen kan beskyllas för eftersom enskilda huvudmän har full rådighet över sin resursfördelning – och resursfördelningsmodell. Eftersom enskilda huvudmän inte omfattas av offentlighetsprincipen kan vi inte kontrollera hur huvudmännen fördelar resurser till sina skolenheter.

Nymako Sabuni borde strida för att offentlighetsprincipen ska införas för enskilda huvudmän så vi får kontroll över hur de fördelar sina resurser istället för att sprida felaktigheter om förslaget om differentierad skolpeng.

Det är oerhört pinsamt att en partiledare uttalar sig om en fråga hon inte har tillräcklig kunskap om.

Bättre kan du Nyamko Sabuni!

På återseende

/LInnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: