En bild säger mer än tusen ord

För nio dagar sedan inledde Putin invasionen i Ukraina. Sedan dess har det pratats och skrivits mängder om Putins vidriga krig. Journalister och experter har gjort en enastående insats med att förklara, analysera och skapa förståelse för vad det är som sker – och varför det sker.

En stor skillnad mellan de krig som sker idag jämfört med krig längre tillbaka i historien är att krigets fasor kablas ut i realtid. I sociala medier och i medier generellt får vi se bilder och filmer när bombningarna sker. Vi hör flyglarmen, vi ser missilerna komma och vi bevittnar explosionerna.

Vi bevittnar invånarnas lidande, skräck och förtvivlan när deras hem bombas och brinner upp.

DN:s fotograf Paul Hansen är fantastisk. Jag tror att han har tagit årets bild tidigare i veckan. Se bilden í DN-artikeln här.
Niklas Orrenius har skrivit texten.
– En ukrainsk pappa i 45-årsåldern vid namn Taras på perrongen. Hans ettårige son, Matviy, i famnen på mamma Kristina på andra sidan glasfönstret. Ett hjärta som ritats i imman på fönstret. Två händer som sträcks mot varandra. Pappa Taras stora hand mot glaset, utifrån. Ettåringens fingrar som möter den.

En familj splittras. En mamma kliver på ett tåg som ska ta dem i säkerhet. Pappan får inte följa med eftersom inga män mellan 18-60 år får lämna Ukraina. Barnet kanske inte förstår exakt vad som händer, men barnet ser att pappa inte kliver på tåget. Mamman vet att de kanske aldrig ses igen. Den sorgen och skräcken.
De flyr inte för att de vill utan för att de måste om de ska överleva.
Putin har bestämt sig för att bomba Ukraina sönder och samman till landet bara består av grus.

En bild säger mer än tusen ord.
Bilder berättar och blottar känslor på ett sätt som ord aldrig kan göra. Bilder får oss att förstå krigets fasor. Med ord kan man beskriva siffror över antalet döda och antalet Ukrainare som flyr. Med ord kan vi förstår vad som sker och varför. Med bilder kan vi, åtminstone i viss utsträckning förstå hur kriget slår människors liv i spillror.

Jag har valt att inte skaffa egna barn, men jag arbetar med barn och har många barn i min närhet. Barn är på många sätt ett gåtfullt folk. Trots att jag arbetat med barn i drygt 16 år upptäcker jag nya fascinerade saker varje dag i mina samtal med mina elever. Min mamma gick bort för ca 1,5 år sedan och under min uppväxt lyssnade vi ofta på Det gåtfulla folket av Olle Adolphsson. Det var en av hennes favoritsånger.

– Barn är ett folk och de bor i ett främmande land. Detta land är ett regn och en pöl……Där finns det riken som ingen av oss tar ifrån dem
Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.

Det är över en miljon människor på flykt undan kriget i Ukraina. Många av dem av barn. Olle Adolphsson skrev att barn är ett folk och de bor i ett främmande land…alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.

Nu är det många barn som tvingas bo i ett främmande land. Ett land där de inte kan språket där många av dem har skiljts från sin pappa, sina far och morbröder. De har skiljts från sina vänner.

För barnen är kriget en gåta.
Jag önskar att jag under min livstid kan besvara den fråga jag så ofta får, nämligen – rektor, varför krigar de? med svaret
– Jag vet inte, lyckligtvis är det ingen i världen som krigar längre. Det gjorde man förr i tiden.

På återseende
/Linnea

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: